David

Japp, då vare klart. Skönt. Men det var inte lika skönt att vakna av väckarklockan som ringde kvart över fem. Nej fy fan. Fick skjuts dit av pappa, och som väntat så var jag galet nervös. Men det försvann faktiskt så fort jag kom dit. Först fick man anmäla sig, sen fick vi (det var ungefär 20-25 killar och en tjej) lyssna på en kortare "föreläsning" om hur dagen skulle se ut.
Själva mönstringen inleddes med ett inskrivningsprov. Det var svårare än vad jag hade räknat med, det högsta man kunde få var 9, och jag fick 6. Medel låg på 5, så jag får väl vara nöjd ändå. Efter det var det en massa tester, hörsel, syn o.s.v. Det gick väldigt bra, men sen var det dags för "tyngdlyftningen". Det gick alltså skit. Visst, sjuksköterskan sa att "det var bra i förhållande till min vikt", men jag tycker ändå att det gick skit. Jag är för tunn helt enkelt. Sen pratade jag med en psykolog, och det var väl lagom intressant.. Efter det var det äntligen dags för lunch. Fick nån slags matkupong till pizzerian som låg fem minuter därifrån, och jag tänkte att "fan va konstigt, pizza precis innan man ska göra konditionstestet". Men när jag kom dit så uppptäckte jag den första pizzerian jag någonsin varit på som serverat köttbullar med mos. Det är inget jag skulle rösta på, köttbullar på en pizzeria liksom, men eftersom jag var så förbannat hungrig så gick det ner ändå. Satt och pratade med två killar, och dom var väldans trevliga.
När jag kom tillbaka så var det då dags för konditionstestet. Cykeln. Det jag var mest orolig för. Det var samma här, högsta man kunde få var 9. Och jag fick 7. Så det var jag faktiskt nöjd med. Tills de två killarna, Marcus och Jonte var klara. Dom fick 9, och dom sa att dom ville fortsätta längre. Men dom kanske bara hade ovanligt bra kondis..
Efter cykeltestet var det bara en sak kvar, samtal med en mönstringsförrättare. Och här var det väl tänkt att jag skulle säga exakt vad jag ville syssla med, och var. Men eftersom jag inte hade en aning om vad jag ville, så fick han anstränga sig lite mer. Han hade gjort nån slags sammanställning av alla resultat från dagen, och vi tittade på vilka sorters utbildningar som skulle kunna passa mig. Vi kom överens om tre val, ett första, ett andrahandsval o.s.v. Så om några månader kommer det besked om jag hamnar i Boden (jajamensan, så långt bort man kunde komma, så gott som iaf - tydligen tar det 15 timmar med tåg, enkel resa, och 1½ timme med flyg) som Eldledningssignalist (självklart så har jag ingen aning om vad det innebär) elller i Enköping som Sambandsman. Enköping skulle ju liksom vara väldigt bekvämt, men vem vet, kanske kommer jag inte in nånstans. Vet inte riktigt vad jag hoppas på..
Så mönstringsdagen får helt klart godkänt, och som sagt, nu får vi se vad som händer.  
Bye bye