What are we truly aiming for?
Se gärna detta inlägg som två stycken i ett, jag kan tänka mig att det nog blir lättare att sig genom om man gör på det sättet.
Det är den 1:a januari och vi säger välkommen till år 2009. Vi hoppas att du infriar allas förväntningar och att du blir ett bra år.
Gårdagen kunde helt klart ha blivit bättre. Det både trodde och hoppades jag att den skulle bli. Men den var inte helt värdelös. Den blev godkänd, inte mer. Jag fick väldigt mycket motion om inte annat.
Jag tog bussen till Norrtan och gick från busstationen till Erik. Dagens första långa vandring. Slappade lite där, kollade TV och så. Jag mår seriöst dåligt av att se "Släkten är värst". Filmer som är så pass pinsamma att man faktiskt mår dåligt av att se dom borde ju självklart inte få tillverkas. Efter ett par timmar var det dags för vandring nummer 2. Vi gick från Erik till Desse där vi tillsammans med massa andra käkade mat, drack (vissa för mycket skulle det visa sig senare), spelade Buzz (stavning?) och hade allmänt trevligt. För att återgå till Buzz-spelandet. Pop från 90-talet är tydligen min grej. Efter att ha legat sist hela tiden, så gick jag förbi alla och vann. Tur? Ja. Skicklighet? Nej nej. Jag är tydligen väldigt bra på att chansa.
En halvtimme innan tolvslaget inledde vi vandring nummer 3. Alla som var hemma hos Desse gick till Södra bergen, där man har utsikt över stora delar av den stora (?) staden Norrtälje. Människorna och fyrverkerierna var många. Det var skrik och kramar överallt, och det nya året välkomnades.
Efter att ha varit där ett tag bestämde vi oss för att gå hem till Louise ( vandring nummer 4) för att, ja, ska man kanske kalla det efterfesta. På vägen dit hann vi både delta i och lyssna till verbala slagsmål, se några killar springa med en tjej i famnen mot akuten, förfrysa tår och fingrar och Emelie och jag lyckades lura de andra på ett mycket smidigt sätt. Bra gjort av oss Emelie. Dom andra hade sina misstankar, med dom kommer aldrig få reda på vad vi egentligen gjorde. Hmm...
Väl hos Louise var det ganska avslaget, vissa bråkade och andra var bara trötta. Men lite kul var det iallafall. Några nya kom, några försvann på vägen, så man umgicks med många olika under kvällen och natten.
Vi stannade inte speciellt länge, så nu återstod bara vandring nummer 5. Från Louises lägenhet i Vigelsjö till Grind (i Eriks fall Solbacka). Detta är inte en kort bit. Verkligen inte. I icke-alkoholpåverkat tillstånd skulle det ta väldigt lång tid att gå, så nu, i alkoholpåverkat tillstånd, antar jag att det tog extra lång tid. Jag gick tillsammans med Erik och Madde, som för övrigt mest bråkade med sin syster under kvällen. Eftersom hon inte riktigt var i sitt rätta tillstånd (milt uttryckt) kände jag och Erik att det säkraste var att följa med henne hem innan vi gick åt hållet vi skulle. Ingen stor omväg, alltså ingen större extra ansträngning. Kom hem gjorde hon, och så också vi. Farmor och farfars soffa har nog aldrig varit så skön. Kroppen kändes som att jag hade jobbat non-stop i en vecka.
Vaknade runt halv två idag, tog bussen hem, och sedan dess har jag bara slappat. Förvånansvärt pigg är jag just nu. Jag har en tendens att inte känna av alkoholen dagen efter, och det har jag lyckligtvis inte gjort idag heller.
Nyårsfirandet får godkänt, inte mer. Det känns som att jag kunde haft roligare om jag varit någon annanstans. Men mina grymma kompisar gjorde kvällen så mycket bättre.
Hoppas alla får ett bra 2009.
**********
Musikåret 2008 bestod för mig till stor del av en sak. Eller fyra saker egentligen. De fyra medlemmarna i The Killers och deras musik finns ständigt i mitt huvud, och det kommer den göra under det nya året också. Att peka ut någon favoritlåt är omöjligt, men det finns mycket att ta av. Det nya albumet innehåller flera grymt bra låtar. Lyssna till exempel på Spaceman, A Dustland Fairytale, This is Your Life och I Can't Stay. Dessa är värda att lyssna på.
Men det är fortfarande de gamla låtarna som regerar. All These Thing's That I've Done, Indie RnR, Mr. Brightside, On Top..... Jag skulle kunna hålla på hela dagen. YouTube är en guldgruva på många sätt. Exempelvis hittade jag precis en så förbannat grymt bra akustisk version av When You Were Young, som jag tvingar er att lyssna på.
Vad skulle världen vara utan detta band?
Fler artister har självklart fått min uppmärksahmet. Death Cab har väldigt många bra låtar och Angels & Airwaves, med sångaren från Blink i spetsen var, för mig, ett nytt band som jag lyssnat mycket på. Från det bandet kan jag nog utse en favoritlåt. Secret Crowds, med viss konkurrens från The Adventure och Lifeline.
Jag har även stiftat bekantskap med det danska bandet Kashmir, Graceland är sagolikt bra,Time to Pretend med MGMT, Curley Sue (vem kan ha missat den?), Hold On med Neverstore, bandet Sugarcult, för mig okända låtar med Panic at The Disco och The Fray och några gamla klassiker - Bankrobber med The Clash och Don't Stop Believing med Journey.
Vad jag i princip har jag gjort nu är en sammanfattning av låtarna jag under mitt liv som bloggare utnämnt till "Dagens låt", och ser jag till de låtarna jag nämnt måste jag säga att musikåret 2008 var förbannat bra. Nu kära läsare, hoppas jag bara att ni tar del av mina tips. Gör ni det, kommer ni få höra ljuva stämmor och mycket bra musik.
2009, du har mycket att leva upp till.
Adiós
Svar: ja, filmen Mamma mia är stört bra! Har du inte sett den? :) om du inte har gjort det så BÖR du göra det inom en snar framtid!
Okej, men det låter ju som ett helt okej nyårsfirande då med andra ord? :) Det känns som att alla gör nyårsfirandet till en stor grej nu för tiden.
Hahaha vi äger på att luras.
Det var jävligt många vandringar för dig måste jag säga. Jag tror faktiskt att jag vandrade lika många gånger, om man räknar med dem i morse... Fy faan säger jag bara. Vilken start på det nya året hörru, haha
haha jodå det var väl helt ok i guess xD