Musik är världens bästa uppfinning
Veckorna går ganska snabbt nu, så mycket kan jag ju konstatera. En vecka var jag ledig efter sommarjobbandet, och när jag nu fått några veckor till kan jag väl inte längre kalla det för "sommarjobb". Kort sagt är det ju ett skitjobb, förlåt alla (?) ni som gillar jobbet, så jag ska inte bli långvarig där.
Hösten är på gång, och jag börjar inse att jag faktiskt gillar den årstiden. Färger, skön luft och så. Att bara gå ute, med musik i öronen och liksom... Bara gå. Man ska ju egentligen inte gilla den här tiden på året - sommaren är slut och vintern är på gång, men jag kan inte hjälpa det. Det är fanimej en fin årstid.
Och med hösten kom en comeback inom bollsportens värld. Jag har saknat innebandy, och kanske har den saknat mig. Och laget. Laget har jag definitivt saknat. Igår var det lagfest, och det är ett skönt gäng det där, Rimbo IBK. Förjävlig sång, en mycket speciell version av "Stad i ljus" och många skratt bjöds det på, och det bådar gott inför säsongen. Inte mängden alkohol kanske, men umgänget.
Ni vet när man hör en sån där låt, en sån låt som man genast blir kär i. "Dum av dig" är jag kär i, jag vill gifta mig med den och jag vill kanske till och med ha barn med den. Herre-jävla-gud vilken bra låt.
Och när jag ändå är inne på bra låtar. "When we were winning" med Broder Daniel är ju också en ganska bra låt. En sån där låt som jag aldrig tröttnar på, som jag kan lyssna på vilket sinnestillstånd jag än är i. Liksom "Forever Young" med Youth Group.
På ett sätt har jag ett förbannat bra jobb; jag kan lyssna på musik hela nätterna. (Samtidigt är det ju inte så bra när jag precis innan jag ska börja jobba inser att batteriet på min iPod är slut och jag nästan börjar gråta). Jag undrar ofta hur man skulle klara sig utan musiken. Hur man skulle ta sig igenom den (tråkiga) vardagen. Och ja, det är bara att inse - man klarar sig inte utan den.
Musik är världens bästa uppfinning.
Hej
Hösten är på gång, och jag börjar inse att jag faktiskt gillar den årstiden. Färger, skön luft och så. Att bara gå ute, med musik i öronen och liksom... Bara gå. Man ska ju egentligen inte gilla den här tiden på året - sommaren är slut och vintern är på gång, men jag kan inte hjälpa det. Det är fanimej en fin årstid.
Och med hösten kom en comeback inom bollsportens värld. Jag har saknat innebandy, och kanske har den saknat mig. Och laget. Laget har jag definitivt saknat. Igår var det lagfest, och det är ett skönt gäng det där, Rimbo IBK. Förjävlig sång, en mycket speciell version av "Stad i ljus" och många skratt bjöds det på, och det bådar gott inför säsongen. Inte mängden alkohol kanske, men umgänget.
Ni vet när man hör en sån där låt, en sån låt som man genast blir kär i. "Dum av dig" är jag kär i, jag vill gifta mig med den och jag vill kanske till och med ha barn med den. Herre-jävla-gud vilken bra låt.
Och när jag ändå är inne på bra låtar. "When we were winning" med Broder Daniel är ju också en ganska bra låt. En sån där låt som jag aldrig tröttnar på, som jag kan lyssna på vilket sinnestillstånd jag än är i. Liksom "Forever Young" med Youth Group.
På ett sätt har jag ett förbannat bra jobb; jag kan lyssna på musik hela nätterna. (Samtidigt är det ju inte så bra när jag precis innan jag ska börja jobba inser att batteriet på min iPod är slut och jag nästan börjar gråta). Jag undrar ofta hur man skulle klara sig utan musiken. Hur man skulle ta sig igenom den (tråkiga) vardagen. Och ja, det är bara att inse - man klarar sig inte utan den.
Musik är världens bästa uppfinning.
Hej
Kommentarer
Trackback
