Varning
I natt kommer ungdomarna från Roden vara Östersjöns härskare och härskarinnor.
Over and out.
The world has gone insane
Skolan är anledningen till att jag inte skrivit nåt den senaste veckan. För första gången på mycket länge har jag känt att jag inte haft någon fritid alls. Det har varit träning, plugg, plugg, plugg och träning flera kvällar i rad. Men nu är det fredag, och efter fredag kommer helg. Och efter helg kommer sportlov. Jag älskar lov.
Jag har bestämt mig för att göra det plugg som behöver göras så tidigt som möjligt under dessa lovdagar, jag vet, det inställningen har man alltid, men "den här gången ska jag faktiskt göra så.... bla bla bla...". Vi har nämligen 28 (28!!) minst sagt tunga instuderingsfrågor i religion som ska in första dagen efter lovet. Schysst. Verkligen, tack för det.
Gårdagen var mycket rolig. Åtminstone i skolan. Jag, Pörni, Erik, Emelie och Sara är en giftig grupp av roliga och uppfinningsrika hjärnor. Vi satt i ett av korridorens alla grupprum, med glasfönster ut mot korridoren, och psykade de som gick förbi. Först stirrade vi bara, vi drev nästan Stina till tårar, men sen tog vi saker och ting ett steg längre. Vi skrev en lapp "titta upp" och satte i fönstret. Samtidigt som vi stirrade. Det fanns självklart inget "där uppe", men att se allas osäkra miner var oslagbart. Vi drev till och med en elev (för hans egen skull nämner jag inte hans namn, det skulle kunna knäcka honom igen) till vansinne. Man kan resonera som så att vi är förbannat tråkiga eller... Hmm.. Låt oss säga "nyskapande". Vi kallar oss ju själva genier, självklart. Om ni hade sett alla de osäkra, ja nästan gråtfärdiga, eleverna hade ni förstått varför vi anser att vi hör hemma i samma grupp av människor som Einstein, Newton etc.
Dessutom busringde vi. Många samtal. Pörni och jag skötte främst snacket, och vi hade förbannat kul. Vi vet hur vi ska underhålla oss själva, vi i SP06B.
En av höjdpunkterna, hämtad från Pernillas blogg.
Pernilla: (med dalmålsdialekt): "Grattis du har vunnit 7 miljoner på V75"
Hertzie: "Men ååååh va kul! Jag som inte ens spelar på hästar!" (Hon fattade direkt att vi drev).
Hertzie spelade med mycket bra. Det gör ju det hela så mycket roligare.
Samtidigt kan jag passa på att hämta ett citat från den grymma Pernilla:
"Ja, min klass kan inte förklaras i ord. Det är bara att titta och beundra. Åren med dessa människor har varit de bästa i mitt liv och jag kommer aldrig att glömma dem."
Ja, jag kan väl bara hålla med, som jag redan sagt - den här klassen står helt enkelt i en klass för sig.
På onsdag får alla hålla sig undan, då åker halva SP06B på kryssning.
Träningen på kvällen var inte lika rolig. Precis när min förkylning verkade ha försvunnit så kom nästa fucking smäll. Innebandy är en mycket brutal (?) sport, och jag fick en armbåge i bröstet. Ingen liten dutt, utan en smäll. Inget fult eller så, men ändå. Det var en sån där smäll när det typ blir svart framför ögonen, och så landar man på golvet utan att man vet hur man kom dit. Ehh, typ så... Det obehagliga var att jag inte tappade luften, jag fick bara extremt jävla ont i bröstet. Jag är orolig för att nåt revben fick smällen, eftersom jag fortfarande har ont, och varje djupt andetag i princip är en ansträngning. Jag sitter, med skräck, och väntar på att jag ska nysa...
Vänta, "glasfönster"? Bra där David....
Imorgon ska jag fira farfars födelsedag. Det kommer som alltid bli trevligt. Min släkt betyder så in i h*lvete mycket. Utan er vet jag inte vad jag skulle ta mig till.
Dagens låt: Timo Räisänen - Fear No Darkness
Adiós
These changes ain't changing me
Resan var dock dålig på två punkter:
- Jag drog på mig en dunderförkylning (kanske inte så konstigt, med tanke på att vi gick sammanlagt 3-3,5 mil under i extrem fucking kyla under dessa dagar). Men äntligen när jag kände mig hyfsat frisk så drar jag på mig det här. Jag vette fan när jag ska kunna ta tag i träningen på allvar om det ska fortsätta så här... Dessutom missade jag derbyt mot Hallsta idag på grund av den här förbannade halsen. Jag är trött på att inte känna mig frisk. Dessutom har jag ont i foten... Märkligt nog gör det ont när jag går, men inte när jag springer. Nä, fy för fysik, det är ju bara knas med kroppen!
- Vi delade rum med den äckligaste människan jag någonsin träffat. Med äcklig menar jag alla möjliga sorters definitioner som finns för ordet "äcklig". Så äcklig var hon.
Och ja, man delade rum med okända människor på stället vi bodde. För övrigt var det en utmärkt plats att bo på.
Sällan har det varit så skönt att sova i sin egen säng som det var när jag kom hem i torsdags natt. Nej, nu ska jag stanna i Sverige ett tag. Men Norge kommer jag garanterat besöka igen.
Det finns mycket mer att berätta om resan, men jag släpper det för nu. Återkommer säkert senare med ytterligare kommentarer.
Tre av mina klasskompisar har fanimej den bästa projektidén i år. Under hela skolåret har de förberett en konsert, där alla intäkter ska gå till de hemlösa i Norrtälje. Idén är ju helt jävla grym! Igår kväll var tidpunkten för konserten. Och fyfan vad bra det var. Jag är så sjukt imponerad av mina kära klasskompisar Emelie, Sara och Simon. Vad har vi gjort liksom? Jo, vi har intervjuat politiker i Norge. Hrmm...
Banden som spelade var främst lokala band från trakterna runt omkring Norrtälje, och jag har nu stiftat bekantskap med Joseph Dies (grymt bra, sångaren skulle kunna bli min nya idol) och Shotgun Crackers (som jag visserligen hört förut, men inte live, och det mesta blir bättre live - och så var även fallet med Shotgun C.). Kvällen var mycket bra, och jag fick åtminstone tre nya idoler igår kväll: Emelie Sundin, Sara Nilsson och Simon Håkansson. Numera kan jag känna mig ännu mer nöjd med att gå i klassen SP06B.
Den här klassen står helt enkelt i en klass för sig.
Imorgon, söndag, ska jag plugga. Och plugga. Och plugga. Och titta på fotboll. Nu har jag inte sett Man United spela på en vecka, och jag känner att mitt beroende måste dämpas.
Man U har inte släppt in mål på 13 matcher. 13 matcher!!! 13!! Det är sjukt lång tid, det förstår även den som inte är det minsta intresserad av fotboll.
Dagens låt: Shotgun Crackers - Blood Tears and Dreams
Adiós
Lets dance in style, lets dance for a while
Att dricka kvällen före match är inget man ska göra, jag vet, men jag struntade väl nästan i det, på grund av den där förbannade anledningen. Jag drack inte mycket, det ska kanske tilläggas. Men med facit i hand, så här hemkommen från bortamatchen i Österbybruk (drygt lång bilresa), så är det kanske nåt man borde göra oftare. För jävlar vad bra det gick! Seger med 8-3 och 3 mål + 1 assist. Vette fan när jag gjorde fyra poäng i en och samma match senast. Övrigt om matchen: vi var bara 10 man, vilket betydde mycket spela, men också mycket ansträngande. Domarna var så in i helvete dåliga. Motståndarna var så in i helvete griniga. Det funkar faktiskt att filma en aning ibland - jag fick en lätt liten armbåge i ansiktet, men la mig ner på marken som om jag fått några tänder utslagna. Motståndaren fick fem minuters utvisning och vi gjorde mål. Innebandy är en mycket brutal (?) sport.
Kanske gick det så bra för att jag tog ut mina aggressioner från gårdagskvällen på planen...
Match igen imorgon, och kanske är det bäst att vara lite arg då också. Inga problem skulle jag tro, de här besvikna aggressionerna (märklig formulering?) kommer sitta kvar länge. Fan också
Satan i gatan, på måndag åker jag till Oslo. Sara har brutit armen och ska därför inte åka med. Mycket tråkigt. Verkligen jättetråkigt. Fan, varför skulle hon bryta armen just nu?! Dåligt planerat Sara! Det blir alltså bara jag och Agnes (inte syssling-Agnes som jag redan nämnt, utan en av mina allra bästa vänner...). När det handlar om bara oss två kan det ofta vara svårt att vara seriös, men när vi sitter där framför de norska politikerna för intervjuer så kommer det nog vara ganska lätt att vara seriös.
Jag är lite orolig över att jag ännu inte är det minsta nervös inför resan...
Det enda jag är nervös över just nu är hur f*n jag ska hinna med allt i skolan. Prov i rättskunskap på måndag, inlämning av fördjupning på torsdag och prov + redovisning på fredag. Jag kommer hem från Norge sent på torsdag kväll. Jag vet ju iallafall vad jag ska göra på tågresorna... Provet på måndag skjuter jag upp till nästa måndag, något jag helst ville slippa, eftersom vi har massa annat skit den veckan. Och dessutom vill jag inte ha ännu en helg bestående av plugg... Men så måste det ju bli.
Snart, snart är det sportlov.
Datorn följer med till grannlandet i väst, men jag är tveksam till om jag kommer hinna skriva nån blogg. Annars hörs vi väl helt enkelt om en vecka.
Adiós
Edsbro VS. Svanberga, rond 1
Min själ mår bra efter långhelger. Vi hade ledigt från skolan i torsdags och fredags, vilket betydde fyra lediga dagar. Långhelgens höjdpunkt: lördags kväll. Jag, Sara S, Erik, Pernilla (just precis, vi är vänner in real life, kriget stannar på bloggen) och Emelie käkade mat på Ett glas, och det var den trevligaste middagen på mycket länge. Man kan skratta med dessa underbara människor, och om det stämmer att "ett gott skratt förlänger livet" så kommer jag leva lääääänge. Man mår helt enkelt grymt bra när man är omgiven av såna människor.
Efter att vi ätit klart lämnade Emelie oss och vi andra drog vidare till pubhörnet. Vi drack mjölkdrink, min laktoskänsliga mage fick sig en utmaning, innan Erik dumpade oss och vi lämnade det ena suparstället för ett annat. Nu var det alltså bara jag, Sara och Pörni kvar, men vi lyckades underhålla varandra ändå.
Tack för den kvällen hörnini.
I söndags (för ovanlighetens skull med ett dunkande huvud "dagen efter") gjorde jag väldigt lite. Det enda vettiga var att spela match. Bortamatch i Uppsala klockan 7 en söndagskväll är inte speciellt kul. Och inte blir det roligare av att man förlorar...
Vanlig skoldag idag, vi fick resultatet från provet i filosofi, och står min lärare fast vid det hon sa - att jag skulle få VG i kursen om jag fick det på provet - så har jag ett VG i filosofi. Det enda värt att nämna från resten av skoldagen var svenskalektionen där det var dags för den första debatten. Mycket underhållande.
Nu till min första diss mot Svanberga, och därmed indirekt mot Pernilla. Svanberga är byn Pernilla bor i. För kom ihåg Pörni, på bloggen är det krig. Trots att jag nyss sagt att jag spenderade en väldigt trevlig kväll tillsammans med dig... Men strunt samma!...
Svanberga var det ja. Svanberga är för många bara en ful och betydelselös prick på den annars så fina Sverige-kartan (om ens en prick...), och jag ställer mig stolt till den skaran som tycker så. Det är liksom bara något man passerar när man åker mellan Norrtälje och Edsbro/Hallstavik. Edsbro (min stad) däremot, Edsbro är ett riktigt bra ställe att bo på. Ett ställe som är lika med status. Det finns flera saker som visar att Svanberga är ett mer meningslöst ställe att bo på än Edsbro.
- Vi har en rondell. När rondellen i Edsbro byggdes var det en revolution som ekade i hela Roslagen. Var finns "Svanbergarondellen", Pernilla?
- Edsbro har en affär (- och en mack!!). Affären i Svanberga stängdes, inte sant Pernilla? Varför den stängdes? Förmodligen var det för få som handlade.
- Edsbro har flera fotbollslag (a-laget låg för många år sen i division 1!!), för många åldrar, och dessutom en av Roslagens finaste fotbollsplaner. Hur går det sportsligt för Svanberga?
- Edsbro ligger "mitt i smeten" - vi har hyfsat nära till Stockholm, Uppsala, Norrtälje och Rimbo (att ha nära till Rimbo är visserligen inget att vara stolt över, men ändå). På den punkten är Svanberga en mer avlägsen plats än Edsbro.
- Edsbro är så stort att det finns förorter. Smara, Sättraby, Dumran osv osv. Svanberga är bara Svanberga.
- Edsbro har en kyrka. En väldigt fin sådan. Svanberga-borna måste lämna Svanberga om de vill gå i kyrkan.
- Antalet invånare är med all säkerhet större i Edsbro. Vi har 1500, hur många har ni?
Har ni aldrig hört talas om Svanberga, ger jag er här en synonymordbok.
Svanberga (finns i ordboken under rubriken "platser du aldrig har hört talas om")
- Gettot
- Helvetet
- Platsen som inte får nämnas vid namn
- Ingenmansland
- Död zon
- Mordor
- Som fågelskit på kartan
Synonymer för Edsbro
- Himmelriket
- Storstad
- Staden som aldrig sover
- Fylke
- Kan på kartor jämföras med New York och London
För att fullbora min första attack mot Pernilla så tar jag fram ett citat från i lördags. Man kan tycka att det är fult att använda sig av något som någon har sagt i berusat tillstånd - men i krig är det mesta tillåtet.
Det var som sagt i lördags kväll, efter ett x antal drinkar, som Pörni levererade ett citat som från och med den stunden blev odödligt.
"Kommer vi vara vakna innan vi går och lägger oss?"
Pernilla, 00.21.
Adiós
