David

Jaha, Sara har fått förstärkning. Pernilla är en tjej som ska respekteras, helt klart, och min respekt har hon. Åtminstone tills nu. På sin blogg har hon nu publicerat en bild som jag ogillar på många sätt. Orsak 1: hon kallar mig "goblin". Orsak 2: på bilden har jag tandställning. Orsak 3: bilden är märklig på något sätt, eftersom jag ser ut som en asiat. (Alla som är med på just det där kortet ser ut som asiater, alltså var det kameran det var fel på). Ingen ont mot asiater, absolut inte, om det nu lät så.
Som sagt, jag respekterar Pernilla, men när hon lägger upp såna bilder, nä, då är respekten borta.
Det har skapats en allians mellan Sara och Pörni, men jag känner mig fortfarande inte speciellt hotad.
Och eftersom jag inte är tillräckligt tekniskt kunnig för att lägga upp "hemmagjorda" bilder (som tydligen är deras enda vapen), så får jag väl helt enkelt förolämpa dessa söta tjejer med text.

USA är ett land som stiftar många märkliga lagar. Och då menar jag verkligen märkliga. På grund av dessa lagar så råder jag dig, Sara, att inte åka till vissa delstater. 
(Vissa av dessa lagar är faktiskt helt riktiga...)

Nevada: 
Förbjudet att rida kamel på motorvägen. 
Skulle innebära problem för Sara, eftersom hennes enda transportmedel här i Sverige är just kamel. Något körkort har Sara aldrig varit i närheten av. 

Pennsylvania:
Böter för att sopa skräpet under mattan. 
Sara är den lataste människan på planeten jorden, alltså städar hon inte, alltså skulle Pennsylvania inte vara en lämplig plats för henne.  

Tennessee:
Förbjudet att fånga fisk med lasso. En av Saras absoluta favoritsysslor. Får hon inte fånga fisk kommer hon förmodligen börja springa runt med lasso på gatorna och fånga in människor...

Wyoming:
Straffbart att ha sex i ett frysrum på ett slakteri. Frysrum är, enligt rykten, en av Saras fetischer.

Washington DC:
Den enda tillåtna samlagsställningen är missionärsställningen. Sara är en mycket experimentell tjej - hur skulle hon kunna roa sig i den här stan?

Men Sara, var lugn, det finns platser i USA du skulle kunna åka till....

Connecticut:
Olagligt att gå över gatan på händerna. Sara är den mest osmidiga 18-åringen världen någonsin skådat, därför skulle hon inte behöva oroa sig över detta.

Massachusetts:
Olagligt att ta ett bad utan giltig anledning. Sara luktar ofta illa, därför har hon nästan alltid en giltig anledning.

Okej, Sara (och Pernilla), jag måste få veta: hur långt får vi gå? Det här med att lukta illa kan tyckas verka elakt (och jag är inte seriös, självklart inte), men jag måste veta - hur långt får vi gå? För jag kan gå långt mina vänner, det kan jag.

Dagens lektion i svenska hamnade, precis som mitt föregående inlägg, i mappen "dikt". Uppgiften var att i grupper om nio sätta ihop en dikt av i princip slumpmässiga ord. Vi tilläts endast göra några justeringar, såsom att ändra ordets form så att grammatiken stämde och lägga in några till synes värdelösa ord, "som", "och" o.s.v. Det var både klurigt och förbannat roligt. Jag fick äran att läsa upp gruppens sista dikt (vi gjorde tre stycken) som både skulle skrivas och framföras med "lycka och eufori". Dikten blev, med tanke på förutsättningarna, förjävla bra. Avslutningen var ett stort frågetecken, men vi lyckades vrida till det så att det fungerade iallafall. Det blev nog nästan till och med bra. Den ska nog kunna hamna här om inte alltför lång tid. Snart har ju min blogg förvandlats till rena rama diktsamlingen...
Hursomhelst, svenska C är en kurs som är mycket rolig. Hittills.
Den lektionen behövdes idag. Först ett prov (eller "läxförhör", som vår lärare så gärna vill kalla det) i historia, och lektionen efter det prov i filosofi. Historian gick väl, men det var egentligen ingen större ansträngning, eftersom vi fick ha anteckningar med oss, och filosofin gick nog fasiken bra. Det kändes åtminstone bra. Jag trodde provet skulle vara svårare. Bara för att jag säger så gick det förmodligen inte bra alls. Men hoppas hoppas, jag behöver ett VG på det provet för att få det i kursen.

För nu jävlar, nu är kursen i filosofi slut!!! Aldrig mer filosofi!! (Dansar av glädje). Eller vänta, har vi kanske en lektion kvar? :O
Förutsatt att jag inte måste göra om det här provet vill säga.
Den här senaste veckan har för övrigt varit förjävlig. Vi har haft tre prov: Sam C (jag fick VG, hur vet jag inte), rättskunskap (det kändes helt okej, men efter att jag pratat med andra som gjorde provet så känns det istället mycket tveksamt) och dagen idag, främst filosofin. Även om det mesta har gått bra så har det ändå varit tungt att hela tiden veta att "jaha, prov imorgon igen...".
Men nu är proven avklarade för en tid framöver, nu handlar det "bara" om alla fördjupningsarbeten. Sam B, Sam C, geografi m.m. Men hellre sådana arbeten än prov. Utan tvekan.
Dessutom så har jag varit förkyld den senaste veckan och därför missat två träningar och två matcher. Och ingen egen träning har jag kunnat utföra. Jag hamnar efter direkt, det känner jag. Eller jag har väl inte varit förkyld direkt, men det är nåt skit som gnager i halsen, och det vägrar försvinna. Drygt var ordet.
Distans imorgon, och jag ska enbart pressa engelska. Boken är så gott som utläst (den har prioriterats bort i allt pluggande inför proven) så imorgon är det tänkt att jag ska göra recensionen och uppgifterna. Frågan är om jag kommer hinna klart... Det kan vara bra, eftersom det är imorgon det ska in.

Visst har jag väl skrivit väldigt mycket om skolan på sistone...? Där får jag bättra mig. Skolan är ju något vi inte tycker om, därför ska man inte behöva läsa om sk*ten på sin fritid också.

Erik och Emelie, på gränsen till vuxna

Grattis på 18-årsdagen - 23/11-08

 
När du levererade ditt makalösa tal

gav du mig egentligen inget val.

Även om det är omöjligt att överträffa,

så ska jag mina rimknölar pressa.

Nu fyller du äntligen 18 år lilla gubben,

så välkommen in i myndighetsklubben.

Nu får du göra sånt som vuxna gör -

göra krogen och faktiskt vara laglig när du kör.

En kombination av dessa är dock inte att rekommendera,

då kommer det i fängelsestraff att resultera.

Hockey är din största passion,

du spelar väl förmodligen till din pension.

En vacker dag spelar du kanske i NHL,

men säg mig, är det kul att bli beskjuten, kväll efter kväll?

Frågar man någon annan om det är roligt,

är ett ja-svar föga troligt.

Trots ditt stundtals dumma flin

så får du en alltid att utbrista:

"Herregud, en smart blondin!"

Du kommer alltid vara längre än mig -

men kom ihåg att jag alltid kommer vara äldre än dig.

Helan och Halvan, Bull och Bill,

kalla oss vad du vill, 

men visst fan passar vi bra ihop,

ja, nästan som midsommar och sill.

Det här känns nästan som en kärleksdikt,

men se det mer som en vänskaplig bikt.

Under drygt två år har vårat hem varit Roden,

men efter tre år lämnar jag dig för Boden.

Men vår vänskap kommer bestå, absolut,

ja, den ska fanimej aldrig ta slut. 

Nu när du fyller 18 år

är det hög tid att du mitt erkännande får -

jag har alltid varit lite avundsjuk på ditt hår.

Så återigen, hjärtliga gratulationer på 18-årsdagen lilla gubben,

nu kan du stolt kalla dig "medlem av 18-årsklubben".

Men vänta nu, är det inte något som fattas?

Jo just det, även Emelie ska ju grattas.

Trots att hon inte gav mig någon dikt,

så ska också hon få ta del av min bikt.

Du gör en värdelös dag bra,

du är en enastående vän, ja,

en av de bättre man kan tänkas ha.

Du är allas våran Sundin,

och trots att du bor i Rö,

så tycker jag att du är förbannat fin.

Så grattis till er båda,

ni har många fler födelsedagar att skåda.

Man brukar säga "live fast, die young",

för mig återstår nu bara att säga:

lev livet - så länge ni bara kan. 

Efter att alla mina aggressioner hamnade i föregående inlägg, tänker jag nu leverera lite humoristisk fakta och några påståenden som kan få en att röra på munnen. Vi kan säga att allt detta härstammar från mig, allt har fötts och utvecklats i mitt huvud. Även om det inte stämmer helt, så kan vi låtsas att så är fallet.

- Det finns tre sorters människor. De som kan räkna och de som inte kan.
- Säg till en man att det finns 300 miljarder stjärnor i vårt universum och han tror dig. Säg att en bänk är nymålad och han måste känna på den för att vara säker.
- Om du skriker i 8 år,7 månader och 6 dagar, har du producerat tillräckligt med ljudenergi för att värma upp en kopp kaffe. (Låter väl inte riktigt som att det är värt besväret....)
- Folk tror på vad som helst, bara du viskar det.
- Första pannkakan blir aldrig bra.
- Alla stora upptäckter gjordes av misstag.
- Moder natur är en satkärring.
- Även den starkaste får ta i när han/hon skiter.

Värdelösa uppfinningar:
- Överstrykningspenna med svart färg.
- Brandsäkra tändstickor.
- Uppblåsbar darttavla.
- Hjälm till kamikazepiloter.
- Deodorant med svettlukt.

3 starka bevis för att Jesus var italienare:
1. Han gestikulerade med händerna när han pratade.
2. Han drack vin till varje måltid.
3. Han använde olivolja.

Barn kan vara bra smarta ibland.
- Svampar växer på fuktiga ställen. Det är därför dom ser ut som paraplyer. (Henrik, 8 år)
- Aresenik är en stark krydda som lätt kan förstöra en hel middag. (Jeanette, 10 år)
- Anarki är ett land där kungen är drottning. (Tore, 11 år)

Tips på hur du kan reta din omgivning:
- Åk till Donkens "Drive In" och säg att du vill ta med dig maten.
- Pip när du backar.
- Häfta ihop papper i mitten.
- Utforska offentligt hur sakta du kan göra kväkande läten. 
- Fråga dina medarbetare mystiska frågor och anteckna deras svar i ett block och mumla något om "psykologisk profil".

Fraser du inte vill höra när du återfår medvetandet...
- "Jag vet inte vad det där är, men skynda er att packa in det i is"
- "Bosse, kan du öppna den här säcken, han rör sig fortfarande."

- "Vad menar du med att vi har fel patient?"
- "Jag visste inte ens att en människa kunde böja sig på det sättet"
- "Håll patienten stilla, vi har nästan öppnat helt..."
- "Visste doktorn att han skulle se ut så där efteråt?"
- "Självklart har jag utfört den här sortens operation förut, syster!"
- "Syster, se till att du får det här nedskrivet ordentligt. Det kommer att bli ett jättebra manus till Cityakuten..."

Så, nu mår jag genast mycket bättre.
Och kom ihåg - allt har fötts och utvecklats i mitt huvud.
Adiós

Den här förbannade tanken sitter fortfarande fast någonstans i huvudet, och den tar upp mitt fokus i skolan, när jag är hemma och ibland även när jag sover. Tanken är till viss del rätt så behaglig, men när den tar upp så pass mycket utrymme som den faktiskt gör, då blir det mest irriterande.
Och iband när man vill något så pass mycket, ja då kraschar ofta det mesta ihop. Jag antar att det kommer gå så i det här fallet också.
Skolan orkar jag inte ens prata om. Därför skriver jag om den istället. För tillfället hatar jag alla lärare, på det där sättet som man bara kan hata lärare. Jag har inget emot lärarna som personer, men deras lärande är jag för tillfället ingen stor beundrare av.
Måndag: Prov i sam C. Ett till synes omöjligt sådant.
Till svenskan ska jag kunna en dikt utantill. Dikten, av Harry Martinsson, är visserligen förbannat bra, och inte speciellt lång, men all min knappa fritid fram till måndag kommer behöva ägnas åt samhällskunskapen.
Onsdag: Prov i fucking rättskunskap. Jag orkar inte ens öppna boken, eftersom jag vet att det är fem kapitel jag måste läsa igenom. Och dessutom lära mig.
Fredag: Engelska. Den förbannade boken ska vara utläst. Just det är inget större problem, men recensionen och uppgifterna, det är verkligen större problem.
Veckan efter denna skitvecka är minst lika förjävlig. Prov i filosofi, ett mindre prov i historia och en massa annat som jag säkert glömt.
Och visst ja, sen var det fördjupningsuppgifterna i sam B och geografi. Och det obligatoriska besöket till Norrtälje Tingsrätt för att se en rättegång. Jag har hittills klarat min skoltid utan att få några restuppgifter hängandes efter mig, men ska det komma nån gång så är det nu.
Under alla dessa veckor måste jag dessutom få in en väldans massa träning. På helgerna är det oftast match(er), så jag ställer mig själv frågan: hur i h*lvete ska man ha tid att leva?

När det gäller projektet känns det som att vi bara står och trampar. Resan och boende är visserligen bokat och klart, men på något sätt känns det ändå mest skit. Jag är inte ens säker på vad vi egentligen vill med projektet...

Och nu, när man behöver vara så pigg som möjligt för att orka med allt, är jag trött mest hela tiden. Huvudet känns degigt, och energin undrar jag var den har tagit vägen. Jag behöver nog bara ett litet lyft. Det är vad jag hoppas.
Rädda mig, någon?

Men kanske kan jag hitta en del ljusglimtar?
- Resan till Norge är ju faktiskt bokad, och även om projektet inte går som på räls för tillfället, så kommer jag komma bort från skolan ett par dagar. Och sen är det ju sportlov. Skolan som plats är det inget fel på, det är där mina vänner finns och där kan jag stundtals må väldigt bra, men är det verkligen nödvändigt med alla dessa prov och uppgifter? Jag kanske ska börja tänka positivt - "det är bara en termin kvar".
- Tanken som förföljt mig är en mycket behaglig tanke, även om den tar upp på tok för mycket tid, och då och då kan den lyfta upp mig.

- Tillsammans med ungefär halva klassen ska jag på sportlovet åka på kryssning. 24-timmars till Åbo.
- Innebandy är för tillfället roligt, jag är till och med (nästan) glad när en träning börjar, vilket inte alltid har varit fallet under den här säsongen. Det går dessutom väldigt bra för laget. Laget är för övrigt det skönaste jag spelat i. Sammanhållning? Hell yeah.
- Dagarna går väldigt fort = slutet på gymnasiet närmar sig alltmer. Visserligen närmar sig även ett liv i Boden, men det kanske inte blir så farligt ändå. Har det inte hänt något med tanken tills dess, så kommer jag ha den med mig till det kalla landet där uppe i norr. Då blir det nog varmare.

Jag har hört att man inte ska lägga sig och försöka sova när man är arg eller frustrerad. Kanske ska man inte heller avsluta ett blogginlägg med att vara arg eller frustrerad?
Jag tycker det låter som en mycket bra bloggfilosofi.

Adiós

Se gärna detta inlägg som två stycken i ett, jag kan tänka mig att det nog blir lättare att sig genom om man gör på det sättet.
Det är den 1:a januari och vi säger välkommen till år 2009. Vi hoppas att du infriar allas förväntningar och att du blir ett bra år.
Gårdagen kunde helt klart ha blivit bättre. Det både trodde och hoppades jag att den skulle bli. Men den var inte helt värdelös. Den blev godkänd, inte mer. Jag fick väldigt mycket motion om inte annat.
Jag tog bussen till Norrtan och gick från busstationen till Erik. Dagens första långa vandring. Slappade lite där, kollade TV och så. Jag mår seriöst dåligt av att se "Släkten är värst". Filmer som är så pass pinsamma att man faktiskt mår dåligt av att se dom borde ju självklart inte få tillverkas. Efter ett par timmar var det dags för vandring nummer 2. Vi gick från Erik till Desse där vi tillsammans med massa andra käkade mat, drack (vissa för mycket skulle det visa sig senare), spelade Buzz (stavning?) och hade allmänt trevligt. För att återgå till Buzz-spelandet. Pop från 90-talet är tydligen min grej. Efter att ha legat sist hela tiden, så gick jag förbi alla och vann. Tur? Ja. Skicklighet? Nej nej. Jag är tydligen väldigt bra på att chansa.
En halvtimme innan tolvslaget inledde vi vandring nummer 3. Alla som var hemma hos Desse gick till Södra bergen, där man har utsikt över stora delar av den stora (?) staden Norrtälje. Människorna och fyrverkerierna var många. Det var skrik och kramar överallt, och det nya året välkomnades.

Efter att ha varit där ett tag bestämde vi oss för att gå hem till Louise ( vandring nummer 4) för att, ja, ska man kanske kalla det efterfesta. På vägen dit hann vi både delta i och lyssna till verbala slagsmål, se några killar springa med en tjej i famnen mot akuten, förfrysa tår och fingrar och Emelie och jag lyckades lura de andra på ett mycket smidigt sätt. Bra gjort av oss Emelie. Dom andra hade sina misstankar, med dom kommer aldrig få reda på vad vi egentligen gjorde. Hmm...
Väl hos Louise var det ganska avslaget, vissa bråkade och andra var bara trötta. Men lite kul var det iallafall. Några nya kom, några försvann på vägen, så man umgicks med många olika under kvällen och natten. 
Vi stannade inte speciellt länge, så nu återstod bara vandring nummer 5. Från Louises lägenhet i Vigelsjö till Grind (i Eriks fall Solbacka). Detta är inte en kort bit. Verkligen inte. I icke-alkoholpåverkat tillstånd skulle det ta väldigt lång tid att gå, så nu, i alkoholpåverkat tillstånd, antar jag att det tog extra lång tid. Jag gick tillsammans med Erik och Madde, som för övrigt mest bråkade med sin syster under kvällen. Eftersom hon inte riktigt var i sitt rätta tillstånd (milt uttryckt) kände jag och Erik att det säkraste var att följa med henne hem innan vi gick åt hållet vi skulle. Ingen stor omväg, alltså ingen större extra ansträngning. Kom hem gjorde hon, och så också vi. Farmor och farfars soffa har nog aldrig varit så skön. Kroppen kändes som att jag hade jobbat non-stop i en vecka. 
Vaknade runt halv två idag, tog bussen hem, och sedan dess har jag bara slappat. Förvånansvärt pigg är jag just nu. Jag har en tendens att inte känna av alkoholen dagen efter, och det har jag lyckligtvis inte gjort idag heller. 
Nyårsfirandet får godkänt, inte mer. Det känns som att jag kunde haft roligare om jag varit någon annanstans. Men mina grymma kompisar gjorde kvällen så mycket bättre.
Hoppas alla får ett bra 2009.

**********

Musikåret 2008 bestod för mig till stor del av en sak. Eller fyra saker egentligen. De fyra medlemmarna i The Killers och deras musik finns ständigt i mitt huvud, och det kommer den göra under det nya året också. Att peka ut någon favoritlåt är omöjligt, men det finns mycket att ta av. Det nya albumet innehåller flera grymt bra låtar. Lyssna till exempel på Spaceman, A Dustland Fairytale, This is Your Life och I Can't Stay. Dessa är värda att lyssna på.
Men det är fortfarande de gamla låtarna som regerar. All These Thing's That I've Done, Indie RnR, Mr. Brightside, On Top..... Jag skulle kunna hålla på hela dagen. YouTube är en guldgruva på många sätt. Exempelvis hittade jag precis en så förbannat grymt bra akustisk version av When You Were Young, som jag tvingar er att lyssna på.
Vad skulle världen vara utan detta band?
Fler artister har självklart fått min uppmärksahmet. Death Cab har väldigt många bra låtar och Angels & Airwaves, med sångaren från Blink i spetsen var, för mig, ett nytt band som jag lyssnat mycket på. Från det bandet kan jag nog utse en favoritlåt. Secret Crowds, med viss konkurrens från The Adventure och Lifeline.
Jag har även stiftat bekantskap med det danska bandet Kashmir, Graceland är sagolikt bra,Time to Pretend med MGMT, Curley Sue (vem kan ha missat den?), Hold On med Neverstore, bandet Sugarcult, för mig okända låtar med Panic at The Disco och The Fray och några gamla klassiker - Bankrobber med The Clash och Don't Stop Believing med Journey.
Vad jag i princip har jag gjort nu är en sammanfattning av låtarna jag under mitt liv som bloggare utnämnt till "Dagens låt", och ser jag till de låtarna jag nämnt måste jag säga att musikåret 2008 var förbannat bra. Nu kära läsare, hoppas jag bara att ni tar del av mina tips. Gör ni det, kommer ni få höra ljuva stämmor och mycket bra musik.
2009, du har mycket att leva upp till.
Adiós