David

Idag har jag hunnit med följande:
- Åkt till Norrtälje med mina systrar.
- Vandrat på Norrtäljes gator, skakandes, i vad som kändes som 30 minusgrader.
- Köpt mig ett par nya joggingskor.
- Besökt farmor och farfar för fika och julklappsutbyte.
- Åkt hem från Norrtälje, fortfarande skakandes.
- Invigt mina nya joggingskor med en lite för ansträngande springtur.
- Och slutligen - slagit in julklappar. Julen är nära nu mina vänner. Faktiskt bara några minuter bort.  

Även gårdagen spenderade jag med mina två små storasystrar. Ni har alla sett "Sagan om Ringen", och vet därför vad en så kallad "hobbit" är. Dessa är väldigt korta. Se bara på Frodo och Sam. Hade dessa "hobbits" funnits på riktigt hade mina systrar förmodligen varit kortare än dom. Och jag kan nöjt säga att jag är längre än båda mina systrar. Då ska ni veta att båda två är äldre än mig. Faktum är att jag är längst, och yngst, i min familj. Men samtidigt är jag en av de kortaste i min klass. Då förstår ni - mitt släkte är ett kortvuxet släkte.
Så där, då har jag klarat av att förolämpa mina systrar idag också. Men jag förolämpar er med all kärlek som finns, det vet ni.
Uppsala var det som gällde igår. Först Coop och sedan systers lägenhet. På Coop hände något mycket roande, men samtidigt väldigt obekvämt. Empo, min syster (Emelie är hennes egentliga namn, men som ni hör, Empo låter bra mycket coolare), sträckte sig efter ett paket rödbetssallad, och plötsligt rasar minst 20 förpackningar ned på golvet. Självklart gick de flesta sönder. Framför oss hade vi nu ett hav av vad som liknade missfärgat blod. Mycket folk var det också. Nu står man inför två alternativ. Antingen städar man upp efter sig eller så låtsas man bara som om att det inte hänt och går därifrån. Jodå, visst städade vi upp efter oss, ordentliga som vi är. Vi la oss inte ner och slickade upp rödbetssalladen från golvet, nej, men vi tog upp förpackningarna och ställde dom på hyllan där de hörde hemma. Många var trasiga, men jag gissar att de trivs bättre på hyllan än på golvet. Vad städaren på Coop sa när denne fick se skiten på golvet vet jag inte (och jag är inte så säker på att jag vill veta), men till dig vill jag bara säga: vi ber om ursäkt för att vi kladdade ned ditt golv. Nästa gång vi tar rödbetssallad från din butik ska vi vara mer försiktiga. Vi lovar. Du kan få komma hem till oss och kladda ned vårat golv med rödbetssallad, om det får dig att känna dig bättre. Om du vill använda något annat att kladda med går det också bra. Återigen, ursäkta.

Nej hörnini, julen närmar sig. För mig återstår nu bara att säga:
Från oss (schizofren, jag?! Nej, nej) alla, till er alla, önskar vi nu en riktigt god jul.